I går efter att Jet och jag ridit Balder och Trixi tog i en skogstur på Q och Nikita. Jag började på Nikita och Jet på Q men efter ungefär 15 min så bytte vi. Jag vet inte varför men jag har utvecklat någon sorts rädsla emot Q. Inte att jag bokstavligen är rädd för henne men utan att jag drar mig för att rida henne.

Anledningen till detta tror jag är att de smärtsamma flygturerna och bockserierna från förra året. De sitter ganska hårt ingraverat i minnet. Just då vet jag ju att jag var tvungen att hoppa upp så fort jag flög av, men nu när hon vilat hela vintern har det inte varit något tvång.

Tillbaka till uteritten. Först kändes det ganska veligt så fort jag skulle galoppera, men de släpte mer och mer i slutet. När vi började närma os hem igen kunde jag tillockmed öka galoppen raskt samtidigt som rumpan inte satt fastklistrad i sadeln. Jag tror inte ni förstår hur underbar känsla det var att inte behöva vara rädd att ramla av! Kanske låter lite överdrivet. Men det var faktist ganska "stort" för mig :)

I vår hoppas jag att jag tar mig mod till och kan åka iväg på någon cl-hoppning med den lilla hästen som jag vemodigt lovat Monika flera gånger om xD