Efter besöket på realgymnasiet som va awzum så åkte jag och Nattis till stallet. Klockan var då ca 5 så det var ganska mörkt. Vi skrittade ut den vanliga "rundan" med pannlampor o hela packet.

I början va Trixi väldigt tjurig o gick emot skänkeln o tjura. Men efter ett tag släppte hon genom i sidorna mer o mer o tillslut va hon mjuk o fin! Skrittade dock bara med några travsteg för o hålla bjudningen. Gjorde lite skänkelvikningar och öppna i båda varven, o ja vart så glad när jag bara kunde hålla ett jämnt stöd på yttertygel och bara behöva trycka till med innerskänkel för att hon skulle flytta. O de bästa va... att hon fortfarande va böjd genom kroppen trotts att innertygeln hängde!

Just dedär med skänkelvikningarna har vi fått kämpa med eftersom det gärna har blivit lite mycket innertygel när hon inte har vela ställa egenom ordentligt. Men idag funka det perfa trotts att vi skrittade runt i mörkret.

Kärlek till hästen♥