Något jag funderat en hel del på nu de senaste månaden är hur viktigt det är för mig att ha ett klart mål för mig och hästen vart man vill. Med Trixi har jag hela tiden haft ett mål att sikta emot, i form av en tävling, träning eller liknande. De få gångerna jag inte haft något att träna extra inför har insperationen ofta legat i botten och jag har aldrig kommit till någon serriös ridning.

Jag har en tävling kvar på Trixi i sommar. Det är möjligt att det blir den sista någonsin också eftersom framtiden är väldigt osäker. Jag har tränat som en dåre inför den sista tävlingen. Men förra veckan gick det upp för mig "vad gör jag efter?" När jag inte har något att satsa på. När jag vet att Trixi bara kommer i princip vila hela vintern. Inga tävlingar om inte det kommer finnas möjlighet på sommarlovet. Men jag vågar inte hoppas på någonting då hon kommer tappa massa i vinter när jag kanske kommer hinna rida henne en gång i veckan.

Det är såna hära tankar som får mig att tvivla på precis allting. Jag kan inte ens skriva detta utan att få en klump i halsen. När jag börjar på gymnasiet sätter jag ju lixom inte upp några konkreta mål att jobba emot med lektionshästarna. Och även om jag säkert kommer få rida min kompis häst en hel del kommer ju inte jag sätta upp några mål med den.

Allt känns så himla tomt och hopplöst just nu. Vet inte riktigt vart jag ska ta vägen..

// Ida