Hjälptyglar är också ett omdiskuterat ämne i ridsporten, kanske inte lika mycket som bett, men nära därpå. Tänkte gå igenom några stycken och även anmärka mina åsikter. Min grundåsikt är att jag tycker hjälptyglar är bra när man hjälper hästen/ryttarren till en bättre ridning. Alltså om man hjälper hästen att hitta formen, inte hålla en häst i formen. Till exempel en snodd som sitter så löst spänd att hästen bara känner av den när den höjer huvudet högt.

Snodd/halsförlängare
Måste vara en av de vanligaste hjälptyglarna, särskilt på ridskolor. Ganska mild då den är helt elastisk, men även den kan spännas åt för hårt. Nackdelen med snodd är att man som ryttare kan ha problem med att påverka längden av den, för knuten sitter mellan hästens öron.

Graman
Även den är en av de vanligaste hjälptyglarna, men används mer av de avancerade ryttarna. Gramanen är ganska lik snodden, men det är ryttaren som bestämmer hur hård den ska vara, dessutom ger den inget tryck mellan öronen. Använd den för hårt kan man dra ihop hästen för mycket, och hästen hamnar på bogarna.

Thiedermantygel
En blandning av snodd och graman, även kallad fast graman. Ganska snäll hjälptygel, då den är svår att spänna åt för hårt, upplever själv att den inte ger så mycket effekt.




Inspänningstygel
Används vid longering, har inte använd den så ofta eftersom jag föredrar att tömmköra.




Martingal
En ganska snäll hjälptygel som hjälper ryttaren att se till att hästen inte höjer huvudet för högt, både av säkerhetsskäl och för att ryttaren inte ska behöva dra så hårt i tyglarna. Tror hästen inte märker om den har den här hjälptygeln, eftersom det inte är hjälptygelns som håller ner huvudet.




Gräsätartygel
Haha älskar den här hjälptygeln, kanske inte det optimala sättet att få hästen att sluta att äta gräs, men i alla fall. Har aldrig använt den, men namnet är så klockrent. Kan verkligen se små envisa shettisar gå runt med sådana här.

Alla bilder är lånade från Hööks, som btw även har bra beskrivningar för alla hjälptyglar