När Rodney kom var jag osäker, jag menar, det är skillnad på en ponny och en kraftig häst på 175 cm. Och det var absolut inte ridningen. Det var nog inte heller bara storleken, det var allt, annorlunda att rida, känsligare, inte dominant som Ville. Men också om det verkligen var rätt häst vi hade köpt, skulle vi kunnat hitta en som passade oss bättre? Borde vi ha köpt en unghäst i alla fall? Och inte en shire/trakhener blandning?

Men jag tror Rodney är perfekt för oss, han ställer upp, han gör sitt bästa och han har arbetsvilja. Med det kommer man långt. Och om jag redan kände mig osäker med Rodney, som har ett hjärta av guld, hur skulle jag då inte känna med en unghäst.

Jag tycker om Rodney, jag känner mig otroligt säker i sadeln, och när man rider honom så känner man sig bra. Det är lätt för att de ska kännas okej, ska det kännas toppen är det dock lite svårt.

Alltså det här inlägget spårade ju lagom, men det jag vill komma fram till är att jag är glad att vi köpte Rodney, även fast ett antal personer var lite tveksamma mot honom i början.