I början av passet var hon väldigt pigg, hon hade vilat två dagar och hade tankarna någon annanstans. Så efter mycket skritt och lite trav fick hon galoppera i nästan tio min. Efter det var det bättre så arbetade skritten ordentligt.

När det var dags för att trava av blev det pannkaka, hon spände sig och tjurade lite. Men det som var så kul var att det löste sig helt och hållet på slutet. Hon släppte efter och blev så j*vla fin! Stora lugna travsteg, mjuk i handen och villig att arbeta.

Det är härligt när problemen löser sig och när det man har tränat på fungerar. Det är då man fattar varför man håller på med den här sporten :)