Något som börjar sjunka in i mitt huvud mer och mer ju längre tiden går är att jag måste ta vara på den här sommaren för efter lovet kommer inte Trixi vara en lika stor del i mitt liv och min vardag längre.  Jag försöker att inte tänka på det för varje gång tanken kommer upp i mitt huvud får jag en klump i halsen och tårar i ögonen.

Jag vill verkligen att denna sommaren ska vara lika underbar som den förra, men med den hemska tanken på hur det kommer vara efter i huvudet vet jag inte om jag kommer kunna njuta ett enda dugg av den..